Josefin personliga berättelse om sina volontärupplevelser

En dröm blev sann i våras då jag åkte till Tanzania. Jag pratade med en vän om ett ställe i Afrika och började därefter söka på internet. Hittade denna sida och mailade direkt. Jag hade tur, för 4 veckor efter att anmälningen var gjord var jag iväg. Att kunna få leva i en helt annan kultur än vad jag är van vid och att få hjälpa barn som har haft en svår start på livet det var den största anledningen till min resa.

Det var väldigt svårt med språket i början men med barnen gick det superbra. Vi kunde spela fotboll, leka jagis och rita utan att behöver prata egentligen. Jag lärde mig några nya ord varje dag och många ord kom från barnen. De tyckte det var kul att få lära mig swahili. De sprang flititgt fram och tillbaka för att peka på olika saker som de pratade om och upprepade orden tills jag utalalade de rätt. Så snälla och hjälpsamma!

Barnen började tidigt att prata om att bada. Tydligen hade de gjort det innan jag kom och älskade det! Så jag tog med mig 3-4 barn per gång. Vi gick tillsammans till poolen på folkhögskolan. Jag kommer aldrig att glömma hur stolta och glada de var när de gick förbi deras skola. Att få göra nåt speciellt, som ingen annan gör just då, är nog en bra och skön känsla för barnen. Att bli sedd och få uppmärksamhet är viktigt. Att bada var en stor “hit”, men att duscha i varmvatten tyckte dom var ännu bättre.

Många barn slutade inte skolan förrän kl 16.00 och eftersom jag var tvungen att gå hem innan det blev mörkt, som det blev redan kl 19.00, sov jag därför över på barnhemmet för att hinna leka med dom. Efter att vi ätit middag blev det ofta en film, en Afriksansmusikvideo var favoriten just då. Vissa stod och dansade lite grann, andra somnade medans några gjorde fina håruppsättningar i mitt hår. Det var alltid en sån mysig stämning. När det var dags för nattning så sprang alla och gjorde sig i ordning. Det tog kanske 5 min för alla att ligga i sina sängar. Superduktiga men självklart supertrötta också.

Jag blev så fascinerad över att barnen gick upp tidigt på morgenen för att hjälpa till att städa innan de skulle iväg på skolan. Det känns så långt ifrån hur barnen har det hemma i sverige.

Att få hjälpa till med småsaker som kan göra både barnen och personalen så glad är roligt.

En tjej kom fram och ville ha hjälp med att laga ett hål på hennes skolkjol. Jag med mina dåliga sykunskaper gjorde mitt bästa… Flickan sken upp och dansade runt med kjolen på gården då den var någorlunda ihopsydd. En sekund senare hade jag en hel hög med kläder som de ville få lagade.

Är otroligt tacksam att ha fått gjort denna resa och fått lära känna så mycket fina människor, och ett stort tack till Mathilda som gjorde det möjligt för mig att åka till Nzega och jobba på barnhemmet.

/ Josefin

Varberg Home of Peace is powered by WordPress Panorama theme by Themocracy